Hästen har sedan länge tillbaka varit både en älskat och troget djur för människan. De har hjälpt oss att ploga våra fält och transportera både oss och våra ägodelar.

303736-white-horseDomesticeringen av hästen tros ha börjat för över fem tusen år sedan av folkstammar som levde som nomader på stäpperna som idag är Ryssland. De var relativt korta, runt 130 cm i mankhöjd, och användes som packdjur. Dessa hästar  hade troligtvis tjock och lurvig päls som skydd mot det kalla klimatet.

När man först började hålla hjordar av hästar använde man troligen enkla hagar, precis som man använt för annat boskap genom tiderna. Ston var nog vanligare än hingstar, då ston inte bara var mer lätthanterliga utan även gav människan mjölk. Arkeologiska fynd har visat att domesticerade hästar spreds från centrala Asiens platåer till både Europa, Kina, och Japan.

Med tidens gång började man även använda hästar i strid, en av de tidigaste indikationerna av hästar i strid är från lertavlor från 890 f.Kr. som visar assyriska kavalleri. Hunnerna var också ett folkslag som tidigt började använda hästar i strid när de invaderade delar av västra Europa. Grekerna blev sedan, också de, kända för sina framgångar med kavalleri.

Under medeltiden blev hästen oumbärlig för våra tungt bepansrade riddare, och var det viktigaste militära verktyget för många arméer. När sedan långbågar och eldvapen blev effektiva som försvar mot det tunga kavalleri anfallen, började man istället använde lättare kavalleri. Och de var länge ett kraftfullt vapen i en arme, men med moderniseringen av krig fann de en allt mindre roll, och kring första världskrigets tid var det näst intill omöjligt för ett kavalleri att göra någon meningsfull insats i större slag.